Smultron




Foton: Viki Petersson copyright 2011

-Wow mamma Baby strawberry.
-Nej gumman det är smultron.
-No no mamma Baby strawberry. :)



Midsommar-kläder





Sydde ju fina kläder til barnen och sen lyckades jag inte ta ett enda hyggligt kort på dom, suck va trist!! och ingen bild av barnen i blomkransar som jag gått upp och åkt och gjort med lillsyrran på morgonen, det blev helt enkelt så snurrigt och sen kom huvudvärken och tog över....förbannade migränhuvud.





GLAD MIDSOMMAR!





Jag hoppas att ni får en fin midsommar med sol på näsan och blommor i håret.




Foto: Viki Petersson copyright 2011






Kundmysse provning


Här behövs det inget extra socker ;)





Foton: Viki Petersson copyright 2011



Ballerinan


Så här ledsen blir man när man hittar sin julklapp i presentskåpet i juni, tar på sig den, dansar omkring och sedan tvingas lägga tillbaka den där den hittades.

 

Please mammi please

Foto: Viki Petersson copyright 2011

 

 


Färglägg familjen.


Det e vi, familjen!

Ritad på order från pyssel P den var gjord för några veckor sedan för pappan har då en fin kalluffs. Nu är det lite stubbigt. Förmodligen underbart frigörande att raka av håret så där, men lite förvånad blev jag allt eftersom jag och barnen varit i Sverige och Pappan utan hår mötte oss på flygplatsen.

Jag har börjat tappa mitt hår nu, ni vet sådär det blir när man ammar och jag klagar inte, för när jag tappade håret då jag ammade P då blev liksom huvudet lite lättare och håret inte så flygigt och gummibanden de kunde snurras 3gånger och sitta bra vid uppsätting.
Fast problemet är ju stubbet mellan de långa hårstråna och om det nya hårstråna blir grå till färgen då kommer jag se lite äldre ut om ett tag. Men vänner ska man då acceptera livetsgång eller är det dax för en liten toning och en bra push-up-bh för att få låtsas ett tag till att man är närmre 25 än 40.



Foto: Viki Petersson copyright 2011





Glass-dropp-stopp


Funkar så bra så.
Köpte 2st på Åhlens för typ 19kronor/st en ligger nu i väskan i väntan på fina somriga sol dagar.


Foto: Viki Petersson copyright 2011



Det går bra att kalla honom Boosk


Det sägs ju att kärt barn har många namn.
Jag säger Bosse, Pappi säger Bo och Polly hon säger Boosk.
Det är vell så vår blandning låter i hennes öron och goisigt är det allt när hon ropar på lillebror och
Boosk han glittrar i ögonen när stora syster ger honom uppmärksamhet.

Kärleken den är så underbart stor just nu trots att vissa dagar är helt galet upp och ner. Jag är oftast så trött när Polly somnat att jag bara ligger helt orörlig i soffan med Bosse på magen. Flera gånger har Will kommit in och frågat varför jag kollar på barnprogram. Va gör jag! visste inte ens att Tv.n var på.



Foto: Viki Petersson copyright 2011




Emmaljungan, den gröna!


Jag tänkte att det är lika bra jag gör det, lägger lillingen i dock vagnen och tar kort. Det finns foton på små syskonen när dom ligger i vagnen. Nu har jag gjort det och in i album ska de fina bilderna. Lill Bosse i vagnen ska det stå överst. Han är något för stor eller är det egentligen vagnen som är för liten.
Polly var lycklig som på julafton tills jag sa -Nej då hon med vill krypa ner. NEJ men älsklingen bara bebisar får ligga i vagnen och dockan. No no gockan svarar hon och sen skreks det baby baby baby och jag ångrar just då hela mitt påhitt.

Japp i album det ska dom bilderna, för att kommas ihåg i evigheten och kanske kanske ska barnbarnen ligga i vagnen, den har ju klarat mycket. Det mest traumatiska den bär på är nog då den rullade ner för hela långa backen i Bergsjön. Jag kommer i håg hur den voltade och voltade och jag sprang efter som på film. Den gick sönder lite bak i  sufletten, ni kan se hur själva vita ramen kikar ut. Det gjorde ont i mig att den var trasig och inte kunde jag byta den med storsyrrans heller för hon hade ju en gul (brukade annars byta mina trasiga leksaker med hennes hela) hahaha hon påminner mig om det än idag.

Syrrans gula fina Emmaljunga vagn är nu ett fint minne, det brann i hennes förråd för några veckor sedan. Jag fick ett meddelande på facebook.
- Brand i mitt förråd, alla är okej.
Åååååh nej vagnen!!! det var min första tanke och sen kom oj oj  alla mina bokföringspärmar sedan 1992.
Men tror ni inte att de satans pärmarna, där ändå många ska brännas (man behöver ju bara spara i 10år) de verkar vara något svarta men okej, men vagnen den älskade fina gula vagnen, den är nu brandskadad för evigt.


LILL BOSSE I VAGNEN




Foto: Viki Petersson copyright 2011




Hungriga hunden.


Det är där han sitter Örni hunden när vi äter och hela han säger mat mat mat. Efter ett tag tröttnar han på att sitta och dreggla och tittar man inte på honom så ålar han in i köket.
Snälla gosigaste Örni du är en 20kg lurvig hund, jag ser och hör dig tänker jag och sen så ryter jag till -ut och lägg dig och ut han går och sen börjar allt om igen. Sitta, dreggla och sen åla, jag ryter, och om igen, och om igen, och om igen. Inte mycket respekt man har där inte.

Nu fyller hungriga hunder 5år idag så hipp hipp hipp hurra och det blir finlever serverat till middag.
För trots att jag leker arga Matte hela dagarna så har säkert ni förstått så som han att han är mig väldans kär.



Foto: Viki Petersson copyright 2011



Fågel-mamman.



Jag ammar fortfarande fulltid men nu så får Bo en extra flaska ersättning på kvällen om han behöver. Det händer inte varje kväll men ibland så verkar det som han är extra hungrig.

Så Bosse tar nu flaskan så han skulle ju kunna följa med Polly och nannyn ut på strapatser, 3 timmar på måndagar och onsdagar. Men så tänker jag att jag vill inte att han ska vara ett hinder för att de ex ska kunna åka den höga rutchkanan eller att det blir svårt att sparka boll i parken. Polly älskar att vara med nannyn och det är en viktig del av hennes vecka.

När man har 2 barn och bor i London... och är lite nojig som jag, då lämnar man inte bebisen i liggvagnen och kikar till lite då och då. Nej nej nej för gudsskull!! han måste liksom hänga på maggen så att man ser honom hela tiden annars är jag livrädd att någon ska ta honom.

Även om jag vill vara i ateljen och greja så ska jag vara ärlig och berätta att jag vet inte om jag kan vara utan Bo i 3 långa timmar än. Jag känner mig liksom inte riktigt redo han är ju trots sina 7kg, Lillbebisen :)

Kvack kvack kvack säger fågel-mamman!



Foto: Viki Petersson copyright 2011




I händelsrnas centrum.


Det är där han måste vara hela tiden, mitt i allt.
Mammas finaste Bo som måste vara nära nära alltid.


Foto: Viki Petersson copyright 2011



Klara-Bertil



En ny fin docka har blivit skapad och som på köpet är tvåkönad som en vandrande-pinne. :)

Det har bara hunnit bli 3st än så dom ynglar tyvärr inte av sig lika fort som en vandrande-pinne men förhoppningsvis ska jag få tid att sy mera om ett tag och då är mönstret på Klara-Betil färdigt.

När jag har så lite pysseltid som nu då blir det lätt så här. Jag får en massa ideer som måste testas. Det gör liksom ont i själen annars, men jag vet ju att jag egentligen borde få färdigt alla solmössorna och sedan sy massor med klänningar men jag hinner liksom inte ändå. Hur jag än vrider på allt så räcker inte tiden till.



Klara-Bertil är ca 33cm lagom lång och har ögla i sidan så honhan kan fästas i en leksakshållare då risken minskas att honha kastas överbord.


Foto: Viki Petersson copyright 2011





Kusiner


Edwin och Bosse det skiljer 10 veckor i åldern.
Vi hoppas de blir bästisar, inte för att de kommer att tvingas umgås eller så, hahaha :)

Lillsyrran Sofie och jag har ju även lyckats få våra töser rätt nära i åldern det skiljer 6 månader.  Det är inte alltid de går ihop men när de gör det sjunger det en vacker melodi i hjärtat.

Edwin och Bo




Dom är lite helan och halvan finaste tjejerna Polly och Elin
Foton: Viki Petersson copyright 2011



Det är klart man ska ha rosett.




Foto: Viki Petersson copyright 2011

Fin koftan.


Världens finaste kofta fick Bosse av Marley självklart handstickad av världens bästa Karna.
Jag som inte kan sticka blir ju så lycklig när det kommer hemmastickade saker i garderoben och vilken tur jag har att min bästis är proffs :)



Foto: Viki Petersson copyright 2011