Finaste vänner växer inte på träd

Foto: Vicki Petersson

Jag har skulle jag vilja säga lagom med vänner. Jag har sållat genom åren och jag har lärt mig av många misstag. Det har varit tårar och sorg när jag bestämt att jag inte orkat med vissas vänskap, det har ibland varit en stor lättnad, vissa har jag hittat igen efter många år.
Några som valt bort mig kommer jag sakna alltid alltid, fast oftast har det varit ett ömsesidigt beslut.

Nu har jag ju alla er jag gillar bäst väldigt nära hjärtat.
Vi kanske inte hörs varje dag, varje vecka, varje månad eller varje år. Men jag har er nära hjärtat och vi ler och kramas när vi ses och hörs och vi menar när vi säger att vi borde ses och höras oftare.
Men livet, det vi alla jäktigt snurrandes lever, det tar över och vi hinner inte. Men vi vill gärna ses och höras.

Idag fick jag känna på fin varm vänskaplig omtanke.
En vän kom hit med en påse Sverige gottgott då jag blev hemma från lekstunden med hostiga ungar.
Jag blev så glad och lycklig att ögonen tårade sig. Will han la handen på min axel och sa.
-What a great friend
och jag nickade och bet mig i läppen.
Tack fina du!


Foto: Vicki Petersson



Ögon-puss

Foto: Vicki Petersson
Men Bosse, har du en dinosaurie på ögat! :)

Vattenplask och jättebebis

För första gången var vi och 4 kompisar på sciencemuseum idag.
Det var skoj, vi var i källaren i the garden där har dom en lekavdelning för barn 3-6år
°
Där fanns vatten lek. Fantastiskt kul och barnen fick låna skyddskläder. Men det hade behövts mer täckade kläder än så och gärna gummistövlar. Så packa väskan ordentligt med just regnkläder eller ett helt gäng ombyten.
Jag har faktiskt oftast ombyten med för har man gjort missen en gång med läckande-blöja och inga nya kläder så har man ju lärt sig. JA! man ska ju lära av sina misstag. :)
°
Sen smet vi över och lunchade på Naturhistoriska, dom har en väldigt bra och barnvänlig restaurang där. Det är alldeles bredvid och barnen ville gärna till dinosaurierna så det passade fint.
Två softa tjejer tog paus på golvet efter dom hälsat på T-rex.
°
Det här var nog dagens chock. Hahaha ja vi fick oss ett gott skratt. Det var väldigt längesedan jag var just i
Human biology avdelningen. Men! att jag missat denna jätte-bebis. Tjejerna de var lite fascinerade, de tittade, sprang till stället där de visade film om från spermie till bebis och sen tillbaka till jätte-bebisen, sen film, sen jättebebis sen film och sen jätte-bebis. Japp smått fascinerade.
Polly frågade efter en stund om bebisen hade bajs på magen och jag körde ett försök med att förklara navelsträngen. En slang som går från naveln som bebisen får mat i när den är i mammas mage och där va det .
Det var inte som när Pappi Will sa då Polly berättade kvällens sagan om en nyckelpiga på ett grönt-blad, och vet du Polly! varför bladet är grönt!
-Its chlorophyll that give plants their green colour. :)
°
Foton: Vicki Petersson
Lek och stoj och stoj och lek och lite bråk på det.
Men mest kärlek mellan barnen idag och det gör mig lycklig. ♥




Den verkar vara här nu.

Foto:Vicki Petersson
På väg till stan häromdagen då kände jag den, VÅREN.
Det luktade vår, folks leeende sa vår, solen den sa vår och lökana som kikar upp dom sa definitivt vår. Nu gott folk är det bannemej vår här i London.
Men som blåsippans mor i stugan sa: än får ni går med strumpor och skor så säger denna modern i stugan siså här tar ni av er stumpor och skor innan mamma säger OKEJ då får ni snyta era egna små näsor. ;)

Sveriges lilla Kronprinsessa


Så fick dom sin lilla bebis tillslut. SÅ de måste ha längtat.
Vi niger och bockar och säger välkommen Sveriges Kronprinsessa.

Polly har fyllt i denna tiara till dig lilla Prinsessa men tydligen så ska den postas till mormor.
Men du lär vell få ett gäng andra presenter kan jag ana.
Hipp hipp hurra på din födelseda, må ni leva uti hundrade år.


Får vi följa med på färden?

Foto: Vicki Petersson
Klart ni får!  Häng på bara hela familjen Ko och grisen med knorra. :)

Jag kan själv!

Foto:Vicki Petersson

Jag har tänkt på denna bilden under morgonen. P och hästarna tagen i mars 2011. Det är snart 1år sedan. Hon ser ju så liten ut. Nu är hon stora tjejen. Hon kan själv, det är där vi är just nu.
-You go down. Be right där sa hon härom morgonen och hänvisade mig och Bo till nedervåningen.
Ner kom hon 10minuter senare med byxorna bak och fram och men lillebrors tröja på.
-Va fin du är sa jag, har du klätt dig själv det var duktigt. Men är det inte Bosses tröja?
-I want katt hon pekade på den tryckta katten på tröjan som var något kort i både ärm och nederkant.
-Men då har du ju fått på dig rätt tröja sa jag och smålog när jag vände mig om och fortsatte steka äggen.
Det finns ju en tid för allt och detta var inte rätt läge att kritisera och peka på fel det var ett ögonblick att minnas.

Farmor du är min Valentin.



Foto.Vicki Petersson

Farmor hon skickade alltid allahjärtansdagkort. Finaste bästaste farmor Margit, det är mer än 4år sedan hon dog nu.
4 år och det är så kluvet, för under dessa 4 år har så mycket hänt. Barnen har burits, fötts och blivit små personer. Jag önskar hon kunde varit här och sett det, för det har varit så underbart.
Men det är en bit som fattas mig. Det kommer nog alltid att vara så.
Hon fattas mig!
Jag har ännu inte förlikats mig med att hon inte finns. Det är det som är det svåraste med sorgen att lära sig att acceptera.
Jag kan fortfarande höra hennes röst och lyssnar jag riktigt noga så hör jag när hennes tummar slår samman ibland, då de snurrar runt runt om varann. Jag kan fortfarande känna lukten av farmor, en doft någonstans mellan smuliga drömmar-kakor och brynt smör. Sen hennes skratt, jag har inga ord för det. Men jag kan höra det, ni kan nog ana det hjärtliga djupet i det.
Det var farmor som lärde mig sy. Jag var bara några år då, hon hade en Pfaff 332. Tung som attans men med en raksöm alldeles perfekt mellan stygnen och den spann som en katt i motorn. Jag köpte mig en sådan som min första symaskin men bytte ut den då jag behövde en med automatiska knapphål. Den finns kvar farmors-maskin och jag ska ta hand om den när jag kommer hem till Sverige nästa gång och se till att den spinner fint igen. Hon lärde mig hur man smorde och rengjorde maskinen in i minsta detalj. Jag önskar jag hade lärt mig mer, att jag lyssnat mer, att jag varit där mer, att jag hade tagit ett tidigare flyg och suttit där vid hennes sida i slutet. Det finns saker i livet vi ångrar och får leva med för alltid. Detta är min ångest. Jag skulle släppt allt och rest! men nu gjorde jag inte det. Jag hade en konstig tanke om att hon skulle bli bättre. Jag kommer ihåg att jag tänkte. Hon kommer att bli bättre. Allt kommer att bli bra igen. Nu blev det inte bra. Eller det blev nog bra för dig lilla farmor för du orkade inte mer, men för mig blev det inte så bra det blev bara tomt.
.
Kunde jag skicka ett kort till farmor på kärlekens-dag så skulle jag göra det och det skulle stå.
Jag älskar dig.

Det hade inte behövt stå mer för just de orden hade sagt allt det där andra med som hon visste. För vår kärlek var fin och ömsesidig och vi tog vara på varandra. ♥




Museum of Childhood

°
°
°
°
°
°
°
°
°
°
°
Foton. Vicki Petersson

Veckans fredags-utflykt gjorde vi goda vänners sällskap på Museum of childhood i Bethnal Green.
Vilket fantastiskt ställe. Vi vuxna vi var lite oroliga innan att det bara kulle vara kul för oss. Jag hade förberett tålamodet på att det kunde bli ett galet passande då de små små händerna inte alltid kan hållas i styr. Men detta museum är gjort för barnen. Bra genomtänkt överallt, till varje tema fans ett ställe med lek/pyssel för barnen. Det verkar funnits 12 olika teman men jag såg på kartan när jag kom hem att vi missade en sektion. Den spar vi till nästa gång. Även maten i fiket var bra, det fanns nåt för alla stora som små. Både när det gällde mat, kaffe och något att nibbla på.
Gratis var det också som så många museum är här i London. Det kan man definitivt kalla lyx.

Museet har en sida på hemsidan med saker man kan göra. Kolla in här . Lite klippdockor och måla kläder och annat fint pyssel.

En förmiddag i Februari

Ny bloggstil. Stora bilder och lite mer clean-klänsla. Bra eller Anus tyck gärna till.
Foton: Vicki Petersson

Det är jag som låter.


Vi hann ut i snön fast det hade hunnit mörkna en aning. Polly hon ville inte ut innan hon var nog för trött. Febern har varit lägre idag och hon har varit ganska pigg men man blir ju sliten när man är sjukling.

Det var självklart blötsnö ute och de hade inte skottat. Som vanligt!! Det kommer att bli bilxthalka imorgon när allt fryser på....som vanligt.
Vi kommer inte kunna gå ner för trappan utanför utan att klänga på trappstången. Ner med barnvagnen går inte om man inte är två som klänger och lyfter. Jag undrar hur många som ramlar och slår sig. Folk som liksom måste gå till jobben, till affären, till skolan till.....ja typ allt det man måste.
Vi..vi har inga måsten imorgon. Fast om jag nu får det då har jag har broddar, det var jag duktig och köpte jag på mig i Sverige förra året. Ja! är man över 35 då får man tydligen ha det utan att skämmas eller var det 55? haha
Ni hör ju i alla fall om jag kommer klink klonk, klink klonk :)


Foton: Vicki Petersson

Loppis-ploppis


Jag loppade lite leksaker till barnen i går och det blev så bra.

Bosse han fick äntligen en egen sulky så nu behöver de inte bråkas om Pollys.
Denna var lite tyngre än Pollys och tippar inte så lätt.
Han går ju inte utan stöd än så den blev perfekt för Bosse-bus.

Sulky: 20-kronor





Polly fick ett träd-hus för 50-kronor
- a tree-top skrek hon och sedan satt hon där och lekte i en timme.
Tur att jag köpte det. Jag gick förbi det 3 gånger och grubblade, mer plast leksaker, mer grejer att stöva undan. Men nu känns det bra och det är ju redan rörigt här hemma så skit samma om vi rör till det lite mer. :)
Jag kommer att få tid till ordning och reda sedan när de stänger in sig på sina rum med musiken på högsta volym.
Nu får det lekas överallt och helst nära så jag ser vad busungarna håller på med.

Foton: Vicki Petersson

Snö



Snön har dalat över London i kväll och pulkan den ska förhoppningsvis fram imorgon så den får sin årliga rastning.
Vi håller tummarna att P har frisknat till och kan gå ut en liten stund.
Här i Englandet här blir det kaos när det faller minsta lilla snö.
Jag önskar dock jag kunde säga att allt stannade. För att köra bil utan vinterdäck i halkan det är ju livsfarligt för oss alla.

Puss och kram på er i snön och kylan.

Förra årets snö och pulkafärd, eller egentligen 2010 års för det snöade i November.
Sen var jag och Polly i Sverige i December när det snöade som värst och Pappi W han blev fast i snöyran i London och vi blev fast i snöyran Göteborg och julen den fick firas på olika håll.

Kolla in mängden hahaha kaos det var det då och kaos det kommer det bli.

Foto: Vicki Petersson



En sjuk liten tjej


Polly har nu åkt på något och blivit sjuk.
Jag vet det går runt runt och man blir smått galen, men det ska tydligen vara så här så säger ju alla.
Urk och fy för att se dom små må dåligt!!

När febern var som värst i eftermiddags frågade jag.
-Vill du ha lite glass
- Okej pep sjuklingen
När jag gav henne glasspinnen sa hon.
-Oh no mammi it so cold. Can you blåsa?
Så jag blåste lite och då blev den ju mycket bättre. ;)


Foto: Vicki Petersson

Funkar alltid fint att ge Polly saft i flaskan och då kan vi även hålla koll på att hon fått i sig vätska.










one two three elellen twelv elellen



Pollys kompis V hon har varit här och lekt idag. Lilla V hon är helt galen i dockor.
Polly hon har aldrig riktigt brytt sig. Hon leker med dom ibland men inte som kompisen V.
Men så i kväll då verkar V,s dockkärlek ha smittat av sig för alla babies hade ju blivit så trötta och skulle med till sängs. MIN SÄNG!! 
Hon sover ju där just nu Snurrhoppan .
Dom räknades in bebisarna one two three elellen twelv elellen. Det är nåt med 11 för det måste vara med två gånger och det är svårt att uttala. Pappi han brukar säga att 4.5.6.7.8.9 och 10 dom är allt bra ledsna dom som inte får vara med.
När jag kikade in i sovrummet då låg dom där alla bebisarna på MIN kudde.
- Om nu alla dina bebisar ska sova i min säng då får jag sova på soffan sa jag och pussade nattinatt.
Jag gör så nu, inte tjata, inte plocka bort, inte bråka. Bara säga natinatt tända nattlampan och gå ut.
Jag tittade till 2 minuter senare. Då hade dom flyttat hela bebis-gänget till Pappis säng hihi och Pollypluppen hon sov så gosigt på min kudde.


Foton: Vicki Petersson

Förbannade kakor!!




Det är det där kakorna som jag äter men inte borde äta. Dom ropar på mig ät ät ät och jag äter. Jag mår lite så där illa men jag tar en till. Har du ingen karaktär kvinna tänker jag. Ja det tänker nog många. Men tydligen så är det illa illa med den där karaktären. Jag vill jätte gärna att det ska finnas kakor i burken för det är ju fint och det är ju bra om någon ramlar in och säger hej. Men nu är det så att det måste finnas ett stopp på detta ätande.
Så ramlar du nu in vilket du väldigt gärna får. Ta då med din egen kaka.!