Här är det avundsjukan som tagit över och Polly är ingen jätte glad tjej nu för tiden. Fy jag tycker så synd om henne, men att slåss och leva rullan är inte okej.
I dag drog hon Bosse hårt i håret, klev upp och hoppade på stackars Örni hunden som låg och sov, vägrade sova middag, slängde pusslet över hela golvet och fick ett gråt anfall och sen toppade hon kvällen med att skrika no no till middagen och grät och grät så hon nästan inte kunde andas. Men när pappi sprang ner och tog hand om Bosse. Så tryckte jag henne hårt emot mig och vi kramades och kramades. Jag matade henne när hon satt i min famn och vi åt Kellogs specialK efter pastan för hon så gärna vill det och hon fick hälla mjölken i från förpackningen trots att jag vet att det blir mjölk överallt. Då fattade jag och det gjorde ont i själen. Detta var ju för 3 veckor sedan min lilla bebis och helt plötsligt är mina armar upptagna av lill Bosse och Polly hon är så ledsen över detta att hon slåss och kivas och gråter och det är helt och hållet mitt fel för jag har inte räckt till de båda.
Jag pussade henne och sa från hela mitt hjärta I love you och hon sa I lo you tillbaka och det var ett sånt underbart ögonblick man tar med sig genom hela livet.
Jag är tacksam för att imorgon är det en ny dag och jag kan göra allt bättre och tänka mer på hur jag handlar och beter mig för att båda barnen ska veta att jag har tillräckligt med kärlek och tid till de bägge.
Foto: Viki Petersson copyright 2011
Foto: Viki Petersson copyright 2011
Foto: Viki Petersson copyright 2011
Foto: Viki Petersson copyright 2011
Foto: Viki Petersson copyright 2011
I dag drog hon Bosse hårt i håret, klev upp och hoppade på stackars Örni hunden som låg och sov, vägrade sova middag, slängde pusslet över hela golvet och fick ett gråt anfall och sen toppade hon kvällen med att skrika no no till middagen och grät och grät så hon nästan inte kunde andas. Men när pappi sprang ner och tog hand om Bosse. Så tryckte jag henne hårt emot mig och vi kramades och kramades. Jag matade henne när hon satt i min famn och vi åt Kellogs specialK efter pastan för hon så gärna vill det och hon fick hälla mjölken i från förpackningen trots att jag vet att det blir mjölk överallt. Då fattade jag och det gjorde ont i själen. Detta var ju för 3 veckor sedan min lilla bebis och helt plötsligt är mina armar upptagna av lill Bosse och Polly hon är så ledsen över detta att hon slåss och kivas och gråter och det är helt och hållet mitt fel för jag har inte räckt till de båda.
Jag pussade henne och sa från hela mitt hjärta I love you och hon sa I lo you tillbaka och det var ett sånt underbart ögonblick man tar med sig genom hela livet.
Jag är tacksam för att imorgon är det en ny dag och jag kan göra allt bättre och tänka mer på hur jag handlar och beter mig för att båda barnen ska veta att jag har tillräckligt med kärlek och tid till de bägge.
Jag och min Polly
Foto: Viki Petersson copyright 2011
Foto: Viki Petersson copyright 2011
Foto: Viki Petersson copyright 2011
Foto: Viki Petersson copyright 2011
Foto: Viki Petersson copyright 2011
4 kommentarer
Erika
19 Feb 2011 23:04
Nu fick jag en massa tårar i ögonen. Lilla Polly, det ska gudarna veta att det inte är lätt att vara storasyster. Helt plötsligt så ska man vara den stora. :-) Kramas, kramas och kramas igen!! Sen får vi ta en kul tripp till Ikea så kan vi busa lite med Polly där. Kram kram
Emelie i Resele
20 Feb 2011 11:38
Hej Viki!
Stort grattis till lilla Bo. Vi fick själv en liten Signe den 3/2. Allt gick jättebra för oss och jag kan i nuläget inte klaga heller eftersom hon helammar och går upp i vikt som hon ska. Tycker absolut att du gör rätt som går och köper ersättning om du känner att det inte funkar. Det viktiga är ju faktiskt ATT barnen äter, vad de äter och hur är en annan, sekundär fråga.
Vad gäller Polly så är vi ju i samma sits. Däremot så har vi ännu inte sett så mycket av svartsjuka i och med att Wilhelm sedan tidigare är rätt "pappig". Ett tips, om ni inte redan gjort det, är att antingen ta med henne till en leksaksaffär och säga till henne att hon får välja en "storasysters present" alternativt att ni köper något till henne och säger att det är från lillebror Bo.
Det är ju inte alls konstigt att barnen reagerar. Från att tidigare haft 100 % av er uppmärksamhet ska hon nu bara få 50 % om ens det. Krävs nog helt enkelt en inkörsperiod men också att man som förälder är jätteduktig på att "överösa" storasyskonet med beröm och kärlek både verbalt och fysiskt.
Massor med stora kramar till både dig, Polly, Bo och pappsen
Anonym
21 Feb 2011 03:58
fint fint skriver å de det blir snart bättre ska du se. när bosse börjat äta ordentligt kommer du få mer tid för den lilla snurrhoppan. saknar er, puss
Mikaela de Ville
21 Feb 2011 23:05
Söta Polly vad jobbigt för henne. Special-K och specialkärlek är nog precis vad hon behöver. Min kloka mor som är förskolelärare sa till mig en gång att det är för att barn att få ett nytt syskon som för en vuxen att bli utsatt för otrohet. Det satte det lite i perspektiv för min del. Men hon säger också att det går över.
Hoppas vi ses snart i krokarna!
Kram Mikaela
Kommentera