Det var avslutning ikväll på Liseberg. Slutet för sommar-säsongen och det var nostalgi för mig och storsyrran. Mamma brukade ta oss dit på avslutningen varje år när vi var småttingar. Jag kommer ihåg det som pirr i magen och helt magiskt. Det var då som ett sagoland när mörkret föll och trädens tusentals lampor tändes. Vår mamma hon är expert på att få saker att verkar roligare och mer glittrande genom att vara bara hon så visst det hjälpte nog. Jag vet inte riktigt om det var så glittrande för mina små. Polly drog filten över huvudet och vägrade stiga ur vagnen och Bosse skrek bekymrande STÄNGA STÄNGA och pekade mot den sprakande himlen. 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej