Måndag var det verkligen en tröttdag. En trött bra dag. Jag fick mjölkstockning IGEN suck! Will tog Bo till läkaren. Han hade tid att se en specialist för sitt konstiga födelsemärke på vänster arm. Det såg bra ut sa läkaren och det var bästa nyheten ever. Jag har oroat mig för detta och fått lätt panikångest över att vi inte gick tidigare. Tänkte tanken, tänk om och vad oansvarit av mig.
Jag skrev detta i måndags kväll men sen var det som luften som gick ur mig. Det blir ju så ibland.
Nu! är det som om jag andas lättare igen. Jag andas hela vägen ner i lungorna liksom. Det är en underbar känsla och jag känner mig så oerhört ödmjuk och tacksam.

Foto:Vicki Petersson

Kommentera

Publiceras ej